pappaliivet

pappalivet

Annons

SÅ STOLT!!!

HEJ!!!

Här sitter jag och skriver stolt som en tupp!  Varför är jag det då!? Jo för att min äldsta son Vilde har börjat spela innebandy, han har för första gången i sitt liv gått på en riktig träning och det känns helt galet stort och viktigt. Det var ett sånt där stolthets mimen som man hade då ens barn gjorde något nytt som att stå upp, säga ett ord, krypa sitta eller ja.. You name it! Det var ett sånt tillfälle iaf, där man får en lycklig gråtklump i halsen <3

Det som gjorde det extra kul var att han ÄLSKADE DET! Han var eld och lågor innan, gav sitt allt och var själv otroligt stolt och lycklig efteråt. Den känslan var magisk, det är ju så mycket i det oroliga nappahjärtat som cirkulerar just nu.. Skolan börjar till hösten, hur blir det med vänner, kommer han ha något gemensamt intresse med dom han leker med på föres idag osv osv.. Vilde har ju dessutom haft JÄTTESVÅRT att se allt förut men sedan den senaste operationen så är han som en ny kille, han är mer framåt, mindre blyg och tillbaka dragen när det kommer till lek i större grupp mm .. Vem vill att ens barn ska stå vid sidan om liksom? Det vore hemskt, nu så ger han allt ost och detta värmer hela själen!

Tänka att bara för några månader sedan så låg han på operationsbordet igen, ovissheten var ett faktum men nu, nu är vi här ”peppar peppar” men jag bara älskar det. Det viktigaste för mig är att Vilde kan som vilken 6åring som helst vara med och bara få vara ett barn.. Sen är det givetvis så att alla inte har den möjligheten av olika skäl men jag tror ändå vi alla är överens om att man vill kunna erbjuda ens barn en så härlig uppväxt som bara går. Vi har/är beredda på att saker och ting i livet kan förändras över en dag men man måste i dessa fall leva i nuet, det är nu det händer och det är nu vi kör på!

Hur som helst så ville jag bara dela med mig av Vildes och min lycka som pappa.. Ibland vill man bara stanna upp tiden för det går så snabbt men samtidigt så händer det alltid så mycket nytt spännande så man vill inget annat än att bara åka med och njuta ev deras utveckling. Tänk att barn gör så mycket för första gången i så många år och dom visar en glöd och passion för dom små sakerna som vi vuxna glömt under åren.. Barn får en att minnas och dom får en känna den där glädjen på nytt. underbart!

Går ditt barn i någon sport? Hur kände ni när ni såg dem på en träning första gången?

Kram Emil’

SPhotoEditor-20170206_205302 SPhotoEditor-20170206_205227 IMG_2911 SPhotoEditor-20170206_205528

Kommentarer
pappaliivet

Kommentera

  1. Miia

    Haha, den stora jätten i bakgrunden är min sambo :-) Då spelar våra söner i samma lag! Kanske blir de klasskamrater till hösten? PS. Ja, jag är Maris syster.. Kommenterade nån gång i höstas och läste sen att du frågade om jag var det :-)

Annons
stats